Lapp med samisk flagga

Storlek: 6,5 x 4 cm (2,56 x 1,57 tum)

Den samiska flaggan är flaggan för det samiska folket, ursprungsbefolkningen i de nordiska länderna och Kolahalvön i Ryska federationen. Flaggan används också ibland för att representera Sápmi, det traditionella samiska bosättningsområdet.

Första samiska flaggan
Den första, inofficiella samiska flaggan designades av den kustsamiska konstnären Synnøve Persen från Porsáŋgu 1977. Den användes som en nationell symbol i demonstrationerna mot den planerade Alta-dammen; en händelse som utlöste en ny era i samepolitiken och som har fått en stark symbolisk betydelse. Flaggan var en trikolor med en struktur som påminner om det nordiska korset som används på flaggorna i t.ex. de nordiska länderna. Färgerna (blått, rött och gult) används ofta på gáktis - den traditionella samiska dräkten.

Den andra samiska flaggan
Den första officiella samiska flaggan erkändes och invigdes den 15 augusti 1986 av den 13:e nordiska samekonferensen i Åre, Sverige. Flaggan var resultatet av en tävling där mer än sjuttio förslag lämnades in. Till slut ställdes en ny design mot den befintliga, inofficiella flaggan - och vann. Förslaget kom från den kustsamiska konstnären Astrid Båhl från Ivgubahta/Skibotn i Tromssa/Troms fylke i Norge.

Grundstrukturen i Persens flagga behölls, men Båhl lade till färgen grön - som är populär på många sydsamiska gáktis. Dessa fyra färger har sedan dess varit kända som "de samiska (nationella) färgerna". Hon lade också till ett motiv som härstammar från en sol- och månsymbol som förekommer på många shamantrummor. Medan teckningar på shamantrummor endast gjordes i rött (med ett extrakt av det heliga almträdet), använder motivet på flaggan både blått och rött - det första representerar månen, det senare representerar solen. Pantones färgformel är: röd 485C, grön 356C, gul 116C och blå 286C.

Solens barn
Motivet valdes med dikten "Päiven parneh" ("Solens söner") i åtanke. Dikten skrevs ned av den sydsamiske protestantiske prästen Anders Fjellner (1795-1876), från en jojk med inslag av samisk mytologi. I dikten beskrivs samerna som "solens söner och döttrar", genom föreningen mellan en kvinnlig "jätte" (ett oidentifierat mytologiskt väsen) som bor i ett "dödshus" långt uppe i norr, och solens manliga avkomma som hon rymmer med. Samerna kallas också "avkommor till solens söner" i den samiska nationalsången.

Officiell status
Sjutton år efter att den antogs av Samerådet, 2003, fick den samiska flaggan officiell status i Norge, det land som har den största samiska befolkningen. Det är nu obligatoriskt för kommuner i Norge att hissa flaggan den 6 februari, den samiska nationaldagen.

Samerådet hade tidigare full äganderätt till flaggan och andra nationella symboler, men sedan den 18:e samekonferensen delar de nu äganderätten med Sametingets parlamentariska råd. Den gemensamma kommittén för nationella symboler har också rätt att fastställa nya nationella symboler i enlighet med internationella heraldiska principer. Flaggan i sig följer inte tinkturregeln (källa: Wikipedia).